Publikationer

Beställning av publikationer kirjaamo[@]arkisto.fi.
Publikationer kan även köpas i Riksarkivets expedition (Fredsgatan 17, Helsingfors) vardagar kl. 12-15.

Vid fakturering tillkommer expeditionsavgift 11,50/14,26 per fakturerat parti. Priserna baserar sig på Undervisnings- och kultur­­ministeriets förordning om Riksarkivets avgifter nr 1281/2016.

Våra senaste publikationer

Pro Finlandia 3. Suomen tie itsenäisyyteen. Finlands väg till självständighet

Finland gick sin egen väg efter att 1809 ha anslutits som ett autonomt storfurstendöme till det ryska kejsardömet. Samtidigt fördjupades emellertid också förståelsen för de faktorer som förenade Finland med Sverige och de övriga nordiska länderna. Lagstiftningen och rättssystemet, den lutherska tron, kulturen och vetenskapen samt det svenska språket skapade en naturlig grund för kontakterna. I den tredje delen av Riksarkivets bokserie behandlas de nordiska kontakternas inverkan på Finlands utveckling till självständighet. Skandinavismen, nytänkandet på kulturens område, den nordiska socialdemokratin och ett mångsidigt samarbete på organisationsnivå bidrog till att omforma samhällena och förstärkte banden mellan dem.

Verket är den tredje delen i projektet Finland 100 under jubileumsåret för Finlands självständighet.

Suomen arkistolaitos 200 vuotta - Arkivverket i Finland 200 år

Utgångspunkten för arkivväsendet i Finland var freden i Fredrikshamn mellan Ryssland och Sverige år 1809. Det arkivmaterial som gällde Finland skulle överföras från Sverige för att ställas till myndigheternas förfogande i det autonoma storfurstendömet Finland. Arkivverket i Finland räknar 25.11.1816 som sitt tillkomstdatum, eftersom man då inrättade den första tjänsten vid finska senatens arkiv.

Senatsarkivet blev 1859 ett statsarkiv som var öppet för allmänheten och betjänade utöver förvaltningen också forskningen och medborgarna. På svenska heter arkivet sedan 1939 Riksarkivet. Verksamheten blev fr.o.m. 1920-talet riksomfattande i och med inrättandet av landsarkiv i en rad centrala städer. År 2012 erhöll den samiska kultursfären sitt eget Samearkiv i Enare. Arkivet lyder under Riksarkivet.

Dokumenthanteringen har fr.o.m. 1990-talet blivit elektronisk. Äldre material digitaliseras för att göra det lättare tillgängligt för kunderna. Arkivverket, som i dag står för ledande kunnande inom elektronisk dokumenthantering, främjar de nya sätten att utnyttja offentlig information på ett mångsidigt sätt. Denna bok belyser den verksamhet som bedrivits inom arkivväsendet i Finland under 200 år.

 

Kleion pauloissa

Arkistoyhdistyksen julkaisuja  11.
Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2014. 319 s.
(på finska)

Kleion pauloissa är en jubileumsbok tillägnad riksarkivarien Jussi Nuorteva med anledning av hans 60-årsdag. Artiklarna i verket presenterar olika böcker och författare, universitetsgemenskapens historia och arkivens verksamhet under det senaste årtiondet. Den medeltida kulturen i Finland belyses också delvis ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Bokens författare är framstående personer i branschen och de behandlar ämnena utifrån de senaste forskningsrönen.

Jussi Nuortevas bibliografi i slutet av verket visar att jubileumsbokens teman hänger nära samman med hans arbete som riksarkivarie, forskare och förvaltningsman.

Henkilö- ja sukuvaakunat Suomessa

Toimittaneet Antti Matikkala ja Wilhelm Brummer.
Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2011. 304 s.
(på finska)

Ett grundläggande verk inom heraldik och heraldisk forskning med fokus på bruket av vapen och deras utveckling, allt från sigill från 1200-talet till moderna borgarvapen. Verket erbjuder såväl den senaste informationen om person- och släktvapen som använts i Finland som nya synpunkter på vapenforskning inom områdena historia, konstvetenskap, arkeologi och genealogi. Verket fungerar även som en metodhandbok eftersom det presenterar olika betraktelsesätt. Boken innehåller bilder i färg av över 300 vapen, terminologi och engelskspråkiga sammandrag av artiklarna.

Verket omfattar allt från Åbo slottschef Lyder van Kyrens vapensigill till infanterigeneral Aarne Sihvos vapen, från ätten Flemings vapen med sitt legendariska ursprung till ätten Ramsays vapen med skotsk härkomst och från uppkomsten av ätterna Mannerheims vapen till president Tarja Halonens vapen.

Kotiin karkotettavaksi. Inkeriläisen siirtoväen palautukset Suomesta Neuvostoliittoon 1944–1955

Historiallisia tutkimuksia 251/Kansallisarkisto
Arkistolaitoksen toimituksia 10
Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2010.

Under fortsättningskriget flyttades sammanlagt över 63 000 ingermanländska civila till Finland från Leningradområdet som var ockuperat av tyskarna: största delen var kvinnor och barn under 15 år.

Denna första övergripande presentation av händelserna efter kriget reflekterar över varför beslutsfattarna i Finland ville inkludera en sådan punkt i artikel 10 i mellanfredsavtalet som gav ingermanlänningarna möjlighet att stanna kvar i Finland eller återvända till Sovjetunionen.

I undersökningen tar man ställning till orsakerna till såväl flyttningarna som återlämnandena och belyser de finska ingermanländarnas flykt till Sverige under åren efter fortsättningskriget. Utifrån nytt material granskar verket också de finska ingermanländarnas aktiva verksamhet i Finland.

Vanhan Suomen arkistot

Toimittaneet Eljas Orrman & Jyrki Paaskoski.
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 1835.
Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2012. 400 s.

Vanhan Suomen arkistot – Arkiven från Gamla Finland är ett omfattande verk om förvaltningshistorian i Gamla Finland, dvs. de områden som genom freden i Nystad och freden i Åbo 1721 respektive 1743 anslöts till Ryssland och införlivades med storfurstendömet Finland 1811. Verket innehåller en komplett förvaltningshistorisk presentation av Gamla Finlands förvaltning och ämbetsverksspecifika utredningar av myndighetsorganisationerna i området och dokumentmaterialet i deras arkiv.