Hoppa till huvudinnehållet

Våra senaste publikationer

Så här du köper Rikarkivets publikationer

  • Beställning av publikationer kirjaamo[@]arkisto.fi.
  • Publikationer kan även köpas i Riksarkivets expedition (Fredsgatan 17, Helsingfors) vardagar kl. 12-15.
  • Vid fakturering tillkommer expeditionsavgift 11,50/14,26 per fakturerat parti. Priserna baserar sig på Undervisnings- och kultur­­ministeriets förordning om Riksarkivets avgifter nr 1281/2016.

Pro Finlandia 3. Suomen tie itsenäisyyteen. Finlands väg till självständighet. Pärmbild: Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Pro Finlandia 3. Finlands väg till självständighet

Finland gick sin egen väg efter att 1809 ha anslutits som ett autonomt storfurstendöme till det ryska kejsardömet. Samtidigt fördjupades emellertid också förståelsen för de faktorer som förenade Finland med Sverige och de övriga nordiska länderna. Lagstiftningen och rättssystemet, den lutherska tron, kulturen och vetenskapen samt det svenska språket skapade en naturlig grund för kontakterna. I den tredje delen av Riksarkivets bokserie behandlas de nordiska kontakternas inverkan på Finlands utveckling till självständighet. Skandinavismen, nytänkandet på kulturens område, den nordiska socialdemokratin och ett mångsidigt samarbete på organisationsnivå bidrog till att omforma samhällena och förstärkte banden mellan dem.

Suomen arkistolaitos 200 vuotta - Arkivverket i Finland 200 år. Pärmbild: Riksarkivets huvudbygnnad.

Suomen arkistolaitos 200 vuotta - Arkivverket i Finland 200 år

Utgångspunkten för arkivväsendet i Finland var freden i Fredrikshamn mellan Ryssland och Sverige år 1809. Det arkivmaterial som gällde Finland skulle överföras från Sverige för att ställas till myndigheternas förfogande i det autonoma storfurstendömet Finland. Arkivverket i Finland räknar 25.11.1816 som sitt tillkomstdatum, eftersom man då inrättade den första tjänsten vid finska senatens arkiv.

Senatsarkivet blev 1859 ett statsarkiv som var öppet för allmänheten och betjänade utöver förvaltningen också forskningen och medborgarna. På svenska heter arkivet sedan 1939 Riksarkivet. Verksamheten blev fr.o.m. 1920-talet riksomfattande i och med inrättandet av landsarkiv i en rad centrala städer. År 2012 erhöll den samiska kultursfären sitt eget Samearkiv i Enare. Arkivet lyder under Riksarkivet.

Dokumenthanteringen har fr.o.m. 1990-talet blivit elektronisk. Äldre material digitaliseras för att göra det lättare tillgängligt för kunderna. Arkivverket, som i dag står för ledande kunnande inom elektronisk dokumenthantering, främjar de nya sätten att utnyttja offentlig information på ett mångsidigt sätt. Denna bok belyser den verksamhet som bedrivits inom arkivväsendet i Finland under 200 år.

 

Pro Finlandia 4. Suomen tie itsenäisyyteen. Finlands väg till självständighet. Pärmbild: Dekorationer av Ständerhuset.

Pro Finlandi 4. Finlands väg till självständighet.

Storfurstendömet Finland erhöll en stark autonomi då landet anslöts till Ryssland år 1809. Finland bibehöll de lagar religionen och språket. Ryssland erbjöd dock stora möjligheter, vilka bidrog till att förbättra Finlands ekonomi och tillhandahöll arbetstillfällen för tiotusentals finnar. Slutet av den autonoma tiden präglades av kampen för bevarandet av Finlands ställning och av en tilltagande oro i Ryssland.

Fjärde delen av Riksarkivets publikationsserie granskar Finland inom ramen för det sönderfallande ryska kejsardömet. Sovjet-Ryssland erkände Finlands självständighet och Polen, Estland, Lettland och Litauen, sällade sig till de självständiga staterna. Som suveräna stater valde de alla sina egna vägar.

 

Henkilö- ja sukuvaakunat Suomessa. Pärmbild: Nio släktvapen.

Henkilö- ja sukuvaakunat Suomessa

Ett grundläggande verk inom heraldik och heraldisk forskning med fokus på bruket av vapen och deras utveckling, allt från sigill från 1200-talet till moderna borgarvapen. Verket erbjuder såväl den senaste informationen om person- och släktvapen som använts i Finland som nya synpunkter på vapenforskning inom områdena historia, konstvetenskap, arkeologi och genealogi. Verket fungerar även som en metodhandbok eftersom det presenterar olika betraktelsesätt. Boken innehåller bilder i färg av över 300 vapen, terminologi och engelskspråkiga sammandrag av artiklarna.

Verket omfattar allt från Åbo slottschef Lyder van Kyrens vapensigill till infanterigeneral Aarne Sihvos vapen, från ätten Flemings vapen med sitt legendariska ursprung till ätten Ramsays vapen med skotsk härkomst och från uppkomsten av ätterna Mannerheims vapen till president Tarja Halonens vapen.

Nikolais Gerard. Suomen unohdettu kenraalikuvernööri.Pärmbild: Nikolai Gerards porträtt.

Nikolaj Gerard – en bortglömd generalguvernör i Finland

Få finländare vet i dag vem Nikolaj Gerard var. Dennes period som innehavare av generalguvernörsämbetet i Finland varade endast dryga två år, från december 1905 till februari 1908, en stormig period i Finlands historia. Gerard förhöll sig välvilligt till Finlands autonomi, som han försvarade mot de allt starkare ryska hegemonisträvandena. Därför blev han till slut överförd till andra uppdrag.

Under generalguvernör Gerards tid i Finland genomfördes en internationellt sett radikal representationsreform 1906–1907. Även Sveaborgsupproret 1906 och de allt skarpare motsättningarna i det finska samhället höll honom sysselsatt.

Nikolaj Gerard nedtecknade sedermera sina över 100 sidor långa minnen från generalguvernörsperioden i Finland, men de förblev opublicerade. Det nu, över 100 år senare, föreliggande verket återger Gerards egen uppfattning om de för Finland viktiga åren 1905–1908.

 

Vanhan Suomen arkistot. Arkiven från Gamla Finland. Pärmbild: Gamla Finlands vapen 1788–1811.

Vanhan Suomen arkistot

Vanhan Suomen arkistot – Arkiven från Gamla Finland är ett omfattande verk om förvaltningshistorian i Gamla Finland, dvs. de områden som genom freden i Nystad och freden i Åbo 1721 respektive 1743 anslöts till Ryssland och införlivades med storfurstendömet Finland 1811. Verket innehåller en komplett förvaltningshistorisk presentation av Gamla Finlands förvaltning och ämbetsverksspecifika utredningar av myndighetsorganisationerna i området och dokumentmaterialet i deras arkiv.