Hoppa till huvudinnehållet

Nyheter

12.05.2019

Finlands ordnar 100 år: Vardagens riddare

De statliga utmärkelsetecknens officiella rangordning motsvarar inte alltid den prestige de åtnjuter hos allmänheten. Det här är speciellt påtagligt beträffande de så kallade morsdagsmedaljerna. Belöningen av kvinnor ökade kraftigt under kriget och trenden fortsatte efter kriget. Marskalk Mannerheim betonade de finländska mödrarnas betydelse på Mors dag den 10.5.1942 genom att åt Finlands mödrar gemensamt förläna Frihetskorset av 4. klass med svärd och krigstida band. Korset bifogades till överbefälhavarens dagorder som placerades på väggen i samtliga kyrkor i Finland.

Efter kriget började kvinnornas allt starkare ställning i arbetslivet, inom kulturlivet och inom flera samhälleliga områden allt tydligare framträda också i fråga om statliga belöningar. De kvinnor som förlänades de högsta utmärkelsetecknen var dock ännu få och de som belönades blev lätt osynliga i den stora mängden. Statsrådet fastställe 1947 Mors dag som en nationell flaggdag. Befolkningsförbundet beslöt att göra tillfället mera festligt genom att vid ett högtidligt specialevenemang överlämna de utmärkelsetecken av Finlands Vita Ros orden som förlänades mödrarna. Detta etablerade sedvänjan att belöna mödrar med morsdagmedaljer. Ofta har presidenten personligen överräckt medaljerna till mottagarna.

Överlåtelse av ”morsdagsmedaljer” 1989. Riksarkivet.

Befolkningsförbundet grundades 1941 och ansvarade för ordnandet av den officiella morsdagsfesten fram till 1992. Befolkningsförbundets ursprungliga mål var att öka nativiteten och landets befolkningsmängd, vilket ansågs nödvändigt för att göra nationen starkare. Den offentlighet som omgav belöningen av mödrarna stödde tydligt detta mål. Detta ledde till att de mödrar som belönades i allmänhet var flerbarnsmödrar, ofta med en bakgrund i glesbygden eller på annat sätt i svåra förhållanden.

De belöningar som delas ut på morsdagen har fått mycket uppmärksamhet i medierna och senare även i de sociala medierna. Uppmärksamheten har också kraftigt påverkat bilden av den idealiska modern – i överensstämmelse med Befolkningsförbundets mål. Belöningsgrunderna har förutom antalet barn varit visad arbetsamhet i familjelivet, samhällelig aktivitet och socialt frivilligarbete. Flera av de belönade mödrarnas familjer har bestått av mer än ett dussin barn. I och med familjemodellens förändring, speciellt från och med 1970-talet, är det allt färre mödrar som längre vill leva upp till det gamla idealet. Man har dock kunnat anpassa traditionen att förläna belöningar på morsdagen till förändringarna i samhället.

Under Martti Ahtisaaris (1994–2000) och framför allt Finlands första kvinnliga president Tarja Halonens (2000–2012) presidentperioder blev belöningen av mödrar allt mer mångsidig och denna trend har fortsatt. Ett exempel på detta är Immaculee Mukakarera som anlände som kvotflykting till Finland år 2005. Hon belönades 2016 med medalj av I klass med guldkors av Finlands Vita Ros’ orden. Änkan Mukakarera hade flytt från Rwanda till Finland med sina åtta barn. Hon insåg omedelbart de möjligheter som utbildning medförde, både i fråga om karriär och integrering. Mukakarera fick en arbetsplats på Vanda vuxenutbildningsinstitut och jobbade där som assistent till läraren i finska för invandrare, uppmuntrade sina egna barn att utbilda sig och stödde även andras barn.

”Morsdagsmedaljerna” är exceptionella såtillvida, att vem som helst kan föreslå dem till den person de anser förtjäna detta prestigefyllda statliga erkännande för sitt osedvanligt värdefulla arbete som mor. Införandet av nya perspektiv i belöningen härstammar alltså inte från ordenskapitlet, utan riktlinjerna utformas i stor utsträckning på basis av dem som kommer med förslag. Förutom mödrar kan även meriterade fäder få erkännande för sitt arbete. Detta äger dock rum i samband med belöningen på farsdag.

Aktuellt >>

Framsida >>