Hoppa till huvudinnehållet

Nyheter

29.03.2019

Finlands ordnar 100 år: Akseli Gallen-Kallela – utformaren av de första utmärkelsetecknen

Ett av kännetecknen för en suverän stat är statsöverhuvudets rätt att förläna statliga belöningar. Under inbördeskriget blev det aktuellt att utdela belöningar. Överbefälhavaren Mannerheim beslöt den 13 februari 1918 att överlåta uppdraget att rita utmärkelsetecknen till en av Finlands kändaste konstnärer, Akseli Gallen-Kallela. Han var intresserad av heraldik och den för jugendstilen typiska symboliken. Förutom ordnar skulle Gallen-Kallela designa fanor åt armén, gradbeteckningar och uniformer.

Bildkonstnären, reservlöjtnanten Akseli Gallen-Kallela
– utformaren av de första utmärkelsetecknen.
Bild: Historiska bildsamlingarna, Museiverket. CC BY 4.0

Gallen-Kallela var entusiastisk över sitt uppdrag. Han hade redan 2.2.1918 på Haapamäki järnvägsstation ritat en skiss till ett utmärkelsetecken ”Finlands Ros’ orden” (Suomen Ruusun Kunniakunta). Konstnären hade också skrivit ett utkast till en skrivelse genom vilken han för Finlands armé föreslog instiftande av ett utmärkelsetecken och orden. Framställningen sändes inte i väg, men utformningen av dekorationerna inleddes skyndsamt då han anlänt till Vasa. Den 20 februari blev de första skisserna klara. Mannerheim kommenterade utkasten och inom kort utformades dekorationen med den ryska S:t Georgsorden som förebild och på vilket konstnären fällde in det av honom ofta använda hakkorset. Detta hade också varit i flitig användning inom det folkliga handslöjderna i Finland.

General Mannerheim undertecknade 25.2.1918 en hemställan till senaten om inrättande av Frihetskrigets ordenstecken. Senaten fastställde den 4 mars 1918 interimsstatuter för Frihetsmedaljernas och Frihetskorsets ordenstecken. Den 19 mars fattade senaten beslut om att ordenstecknen skulle tillverkas enligt Gallen-Kallelas ritningar och gav honom i uppdrag att införskaffa ordenstecknen. Det var inte möjligt att tillverka ordenstecknen under de rådande krigsförhållandena i Finland, utan de beställdes utomlands. Frihetskorsen beställdes från R. Ziech fabrik i Tyskland. Från Sporrong & Co i Sverige beställdes 20000 Frihetsmedaljer i silver och 30000 i brons. Från Max Küst bandväveri i Berlin beställdes inemot tio kilometer ordensband.

Framställningen av ordenstecken tog lång tid i anspråk. Därför hade de som deltog i segerparaden i Helsingfors 16.5.1918 och hade belönats med Frihetskors och Frihetsmedaljer endast Frihetsmedaljens 2. klass rödgula band i uniformens knapphål. Färgerna rött och gult (guld) hade valts utgående från Finlands vapen. Vid denna tidpunkt var den rödgula lejonflaggan fortfarande Finlands flagga. Efter det att ordenstecknen blivit färdiga överläts de i efterhand åt dem som belönats. Det självständiga Finlands ordensväsende hade på detta sätt fått sin början.


Finlands ordnar 100 år -utställningen om de statliga ordnarnas historia och nutid pågår i Riksarkivet (Fredsgatan 17, Helsingfors) 4.12.2018–20.12.2019.

Aktuell information om utställningen >>


Aktuellt >>

Framsida >>