Hoppa till huvudinnehållet

Nyheter

07.03.2019

Finlands ordnar 100 år: Finlands belöningssystem utformas

Finlands riksdag godkände den 6 december 1917 den framställning till självständighetsdeklaration som två dagar tidigare överlåtits av senaten som ledde landet. Senaten hade berett en regeringsform och vidtog åtgärder för att Finlands självständighet skulle erkännas i utlandet. Sovjetryssland, Sverige, Frankrike och Tyskland erkände Finlands självständighet den 4 januari 1918. Danmark och Norge gjorde det en knapp vecka senare.

Det gick inte på ett ögonblick att skapa nya institutioner för den självständiga staten. Finland saknade armé, ordningsmakten bestod av svaga lokala miliser och i landet fanns fortfarande tiotusentals ryska soldater. Ryssland hade tidigare ansvarat för hela rikets utrikesrelationer och den unga republiken saknade annat än på konsulatsnivå erfarenheter av utrikespolitik. Landets ekonomi var svag till följd av det pågående första världskriget och landet var politiskt tudelat. Det socialdemokratiska partiet hade röstat emot självständigheten och en stor del av dess medlemmar understödde bolsjevikernas idéer om att den samhälleliga förnyelsen skulle ske genom en revolution och proletariatets diktatur.

Regeringens trupper inledde avväpningen av de ryska trupperna under ledning av den till överbefälhavare utsedda generallöjtnanten Gustaf Mannerheim den 28 januari. Frihetskriget förvandlades snabbt till ett bittert inbördeskrig då de röda gardena påbörjade en revolution och övertog makten i huvudstaden Helsingfors. En del av senatorerna lyckades ta sig till Vasa, som för en kort tid blev Finlands huvudstad. På den röda sidan övertog Folkkommissariatet makten.

Vasasenatens första session den 1 februari 1918. Från vänster: Eero Yrjö Pehkonen, Juhani Arajärvi, Heikki Renvall och Alexander Frey. Bild: Riksarkivets Flickr.

Ett av kännetecknen för en suverän stat är statsöverhuvudets rätt att förläna statliga belöningar. I Finland hade man till följd av de många brådskande ärendena inte hunnit fundera över detta. Under inbördeskriget blev det i alla fall aktuellt att utdela belöningar. Mannerheim som kommenderade de vita trupperna hade tjänat vid det ryska hovet och som militär tjänstgjort i olika delar av imperiet. Han kände väl till Ryssland belöningssystem och förstod också den stora betydelsen av ”att belöna tappra bedrifter, skickligt ledda krigsoperationer och medborgerliga förtjänster under den stränga och farofyllda tiden”, så som den aktade kännaren av ordensväsendet och långvariga ledamoten i kapitlet för Finlands Vita Ros’ orden, friherren Ernst Fabian Wrede skrev om det finländska belöningsväsendets födelse.

Överbefälhavaren Mannerheim beslöt den 13 februari 1918 att överlåta uppdraget att rita utmärkelsetecknen till en av Finlands kändaste konstnärer, Akseli Gallen-Kallela. Han var intresserad av heraldik och den för jugendstilen typiska symboliken. Förutom ordnar skulle Gallen-Kallela designa fanor åt armén, gradbeteckningar och uniformer.


Finlands ordnar 100 år -utställningen om de statliga ordnarnas historia och nutid pågår i Riksarkivet (Fredsgatan 17, Helsingfors) 4.12.2018–20.12.2019.

Aktuell information om utställningen >>


Aktuellt >>

Framsida >>