Hoppa till huvudinnehållet

Nyheter

07.02.2019

Finlands ordnar 100 år: Belöningstraditionerna från svenska tiden

Finland hade tillhört Sverige från 1100-talet fram till 1809 då landet som ett autonomt storfurstendöme anslöts till det ryska kejsardömet. En del av de östliga Finland hade redan vid fredssluten 1721 och 1743 anslutits till Ryssland. Så länge Finland var en del av det svenska riket tillämpades det gemensamma belöningssystemet. Regenten var riddarordnarnas suveräna ”herre och mästare” som fattade beslut om samtliga statliga belöningar. Förtjänta finländare erhöll på sedvanligt sätt både ordnar och titlar, av vilka många anslöts sig till ämbeten och tjänsteställning. Det var endast ett fåtal finländare som blev riddare av Sveriges förnämsta riddarorden, Serafimerorden (1748) med endast en klass. Däremot var det flera finska undersåtar som förläna- des den för militärer avsedda Svärdsorden (1748) och de för belöningen av civila avsedda Nordstjärneorden (1748) och Vasaorden (1772).

General av infanteriet, greve
Gustaf Mauritz Armfelt var
en riddare av Kungliga Serafimerorden.
Bild:Lilius & Hertzberg.
Historiska bildsamlingarna, Museiverket.

 

Under svenska tiden inledde man seden att sammanställa uppgifter om de högre tjänstemännen i matriklar och kalendrar vilka innehöll uppgifter också om utmärkelsetecknen. Statskalendern utgavs i Sverige årligen från och med 1813. I Finland inleddes den årliga utgivningen av statskalendern 1811 som en fortsättning på den tidigare svenska traditionen. Statskalendern innehöll uppgifter om de statliga inrättningarnas organisation och om hela tjänstemannakåren. Från början ingick också uppgifter om tjänstemännens titlar och ordenstecken. Statskalendern har i Finland årligen utgivits oavbrutet sedan år 1811.


Finlands ordnar 100 år -utställningen om de statliga ordnarnas historia och nutid pågår i Riksarkivet (Fredsgatan 17, Helsingfors) 4.12.2018–20.12.2019.

Aktuell information om utställningen

Aktuellt >>

Framsida >>