Hoppa till huvudinnehållet

Nyheter

04.12.2018

Finlands ordnar 100 år -utställningen på Riksarkivet

Finlands ordnar 100 år -utställningen om de statliga ordnarnas historia och nutid pågår i Riksarkivet (Fredsgatan 17, Helsingfors) 4.12.2018–20.12.2019. Utställningen ordnas med anledning av hundraårsjubileet för Frihetskorsets orden och Finlands Vita Ros’ orden. Bland annat president Mauno Koivistos utmärkelsetecken ställs ut.

Ordnarnas tillblivelse

Genom ett mångsidigt material beskriver utställningen hur Finlands ordensväsen utformades 1918–1919. General Gustaf Mannerheim hade en avgörande roll i utformandet av Finlands belöningssystem. I egenskap av överbefälhavare för regeringens styrkor under inbördeskriget i mars 1918 tog Mannerheim initiativ till grundandet av Frihetskorsen och Frihetsmedaljerna. Efter inbördeskriget 1919 grundade riksföreståndare Mannerheim Finlands Vita Ros’ orden som etablerade sin ställning under årtiondena av fred mellan de två världskrigen.

Frihetskorsen och Frihetsmedaljerna togs åter i bruk efter vinterkrigets utbrott 1939. Dessa utmärkelsetecken kom att förena hela folket och användes omfattande för att belöna soldaters och civilas förtjänster för fosterlandet, både på fronten och hemmafronten. Den bestående Frihetskorsets orden grundades i december 1940, då Mannerheim blev stormästare för orden på livstid. Frihetskorsets Mannerheim-kors som grundades 1940 uppnådde en exceptionellt ansedd ställning under krigsåren.

Grundandet av Finlands Lejons orden 1942 möjliggjorde en lättare och mer precis anpassning av utmärkelsetecknen till den förlänades ställning och förtjänster. Pro Finlandia-medaljen som uteslutande förlänas konstnärer och författare införlivades i den nya orden 1943. Den har blivit en av Finlands mest kända utmärkelsetecken.

Det statliga ordensväsendet lever i tiden

För att kunna svara på samhällets föränderliga behov har ordnarna anpassat både förläningsgrunderna och urvalet förlänade utmärkelsetecken. Efter de senaste krigen fick belönandet av mödrar som utmärkt sig som uppfostrare en särställning. Från och med 1947 blev det sedvanligt att överräcka mödrar utmärkelsetecken på Mors dag.

Under Urho Kekkonens tid som president (1956–1982) utvidgades belönandet med utmärkelsetecken och blev även mångsidigare. Finlands Vita Ros’ medaljer förlänades allt oftare vanliga medborgare som utmärkt sig i det vardagliga arbetet. Under Kekkonens tid inleddes även sedvänjan att uppmärksamma olympiska guldmedaljörer med utmärkelsetecknet Finlands Lejons orden prytt med ett särskilt spänne.

Bärandet och framställningen av utmärkelsetecken

På utställningen presenteras bärandet av utmärkelsetecken vid olika tillställningar genom åskådliga dräkthelheter. Utmärkelsetecknen av Finlands ordnar åtnjuter ett anseende som delvis grundar sig på skickligt guldsmideri och hög materiell kvalitet. Storkorset av Finlands Vita Ros med kedja är Finlands högsta utmärkelsetecken, som bärs av presidenten i egenskap av stormästare och som vanligtvis förlänas endast utländska statsöverhuvud. På utställningen visas hur storkorset med kedja framställs av över 400 delar.

Mauno Koivistos utmärkelsetecken

De finländska och utländska utmärkelsetecken som förlänades framlidne president Mauno Koivisto (1923–2017) bildar en särskild del av utställningen. Den omfattar flera höga utländska utmärkelsetecken som enligt internationell sedvänja kommer att återbördas till de förlänande länderna efter utställningens slut.

Mer information

Utställningen har fritt inträde. Guidade rundturer för grupper ordnas enligt överenskommelse. Observera att Riksarkivets huvudbyggnad inte är hinderslös.

Aktuell information om utställningen

Aktuellt >>

Framsida >>