Hoppa till huvudinnehållet

Nyheter

30.09.2016

Finlands äldsta urkund 700 år den 1.10.2016

Den äldsta bevarade handlingen i Finland, Konung Birgers skyddsbrev för Karelens kvinnor fyller 700 år den 1.10.2016. Dokumentet som är daterat i Yninge den 1 oktober 1316 och är skrivet på latin på pergament är också känt som kvinnofriden i Karelen. I dokumentet ger konung Birger Magnusson (reg. 1290-1319) kvinnorna i Karelen ett skyddsbrev, där det i konungens namn bl.a. konstateras att ” alla de hustrur och kvinnor, som lyder under oss och bor invid vårt slott Viborg eller i landet Karelen, vore de så gifta, änkor, nunnor eller mör, skall åtnjuta full fred och trygghet, liksom i vårt egentliga rike Sverige, såväl i fråga om egendom som person, så att den som bryter mot förbudet drabbas av vårt strängaste kungliga straff”.    

Dokumentet hänför sig till omvälvningarna i det svenska riket under förta delen av det oroliga 1300-talet, varifrån likväl förargligt lite källor med koppling till kvinnofriden har bevarats. Kvinnofriden i Karelen har ansetts hänföra sig till konung Birgers strävanden att befästa sitt välde vid den östra gränsen, där svenskarna hade erövrat områden i slutet av 1200-talet. Kampen med Novgorod om områdena fortsatte likväl fram till freden i Nöteborg 1323, och det är inte säkert i vilken mån området som nämns i kvinnofriden i Karelen överhuvudtaget hörde till konung Birgers intressesfär vid tiden för handlingens uppkomst.

Fredslagen kan tolkas som en del av sin tids samhälleliga idéer och maktpolitik. Dokumentet kan ses som Birgers strävanden att befästa sin egen makt: genom att stöda individers position begränsades den makt släkter använde, och man strävade att lyfta konungens inflytande över landskapens ledande män.  Birgers strävan att utvidga sin juridiska makt till områden som nyligen erövrats var förståelig: erkännandet av den juridiska makten gick hand i hand med erkännandet av den politiska makten. Att trygga freden och skydda den del av befolkningen som inte deltog i krigsföringen hörde likaså till konungens centrala uppgifter enligt den medeltida politiska etiken. Ur ett nutida perspektiv innehåller brevet också intressanta synvinklar visavi dagens samhälle och kvinnors ställning.

Dokumentet var länge känt endast som en kopia, och man misstänkte att det var en förfalskning. Misstankarna skingrades först, då Adolf Iwar Arwidsson år 1846 publicerade originalet han hittat i Viborgs landsarkiv. Handlingen överläts från Viborg till Statsarkivet, nuvarande Riksarkivet, där handlingen fortfarande förvaras. Handlingen är skriven med fjäderpenna på ett pergament, som är 23,5 x 10 cm stort. I en flik skuren från nedre kanten av handlingen hänger konung Birgers slitna sigill.

Den karelska kvinnofridens 700 års jubileum firas med Riksarkivets utställning på Åbo bokmässa. Originalhandlingen finns framme på utställningen likaså andra medeltida dokument och reliker. Samtidigt offentliggörs Riksarkivets nyaste databas för medeltida handlingar Diplomatarium Fennicum. På bokmässan arrangeras en paneldiskussion ”Konung Birgers skyddsbrev för Karelens kvinnor 1316 – varför är brevet ännu aktuellt”, debattörer president Tarja Halonen, riksarkivarie Jussi Nuorteva samt biträdande professor, FT Kirsi Salonen från Åbo universitet.

Mer information: riksarkivarie Jussi Nuorteva, fornamn.efternamn@arkisto.fi, 029 533 7001

Aktuellt >>

Framsida >>