Hoppa till huvudinnehållet

Nyheter

08.04.2016

Generaldirektörens översikt: Arkivverkets år 2015

INTERNATIONELLT ERKÄNNANDE

I mars 2014 nominerade Riksarkivet Skoltarkivet från byn Suonikylä till Unescos förteckning över Världsminnen. I oktober 2015 kom äntligen det positiva svaret. Arkivet valdes ut bland ett stort antal nominerade kandidater och togs upp på den internationellt betydelsefulla förteckningen.

Skoltbyns arkiv är den största skatten i den samiska befolkningens dokumentära kulturarv. Det äldsta dokumentet är från 1601 och det yngsta från 1775. Valet visar att Skoltbyns arkiv har ett exceptionellt värde bland det dokumentära kulturarvet i världen.

Finlands nationella kommitté för Unescos Världsminnesprogram grundades redan 2014, men etablerade sina egentliga arbetsrutiner under 2015. Till kommitténs uppgifter hör att för Unescos Världsminneskommitté lägga fram förslag på samlingar som skulle kunna tas upp på den internationella förteckningen över Världsminnen, upprätthålla den nationella förteckningen över Världsminnen med nationellt betydelsefulla dokument och samlingar och öka kännedomen om betydande biblioteks- och arkivsamlingar samt om Unescos Världsminnesprogram.

Världsminnesprogrammet blir ett hela tiden viktigare instrument på Unescos verksamhetsfält. För Finlands internationella integration är det därför betydelsefullt att Unescos generaldirektör utnämnde undertecknad till medlem i programmets internationella rådgivande kommitté (IAC) för fyraårsperioden 2015–2018. IAC bereder Världsminnesnomineringar för godkännande av Unescos generaldirektör.

Redan på Bokmässan i Åbo i september var Sameland representerat i en icke tidigare skådad omfattning. Den tre dagar långa mässan hade totalt cirka 23 000 besökare. Riksarkivet ordnade seminariet Saamelaisten oikeudet asiakirjojen valossa, en fördjupning i Skoltbyns arkiv och dess betydelse för skolternas ställning och rättigheter. I programmet ingick också en presentation av vilken betydelse den samiska aktivisten och författaren Elsa Laula, som sammankallade det första samiska landsmötet 1917, har haft för samernas organisering. Dessutom diskuterades vilka rättigheter samerna har i dag.  

Nomineringen och valet av Skoltbyns arkiv till Världsminne och programmet på bokmässan i Åbo fick också mycket positiv uppmärksamhet i medierna. Skoltsamernas språk- och kulturförening Saa´mi Nue´tt och Skoltsamernas bystämma utsåg Riksarkivet och Samearkivet till vinnare av priset Årets skolt 2015.

DEN NYA STRATEGIN GRUNDAR SIG PÅ DIGITALISERING

Arkivverket tillämpade en ny strategiberedning under 2015. Innovationsgrupper bestående av experttjänstemän gjorde en nulägesanalys och skapade en framtidsvision för verket. Därefter utvärderade man värderingsbegreppen, byggde vidare på den strategiska kalkyleringen och förde en inkluderande dialog. Utgångspunkten var att varje arkivmedarbetare skulle delta i strategiberedningen.

Digitaliseringen är ett av den nuvarande regeringens spetsprojekt. I målen för den betonas öppen offentlig information, som kan utnyttjas för nya kommersiella informationstjänster och -produkter.
Arkivverket har hand om nästan hela den statliga sektorns datalager som ska förvaras varaktigt. En central fråga i strategin var om det finns möjlighet att förinta pappersoriginalen av digitaliserade material utan att deras rättsliga beviskraft äventyras. Då finns det inte längre något behov av ett nytt arkivbygge efter att centralarkivet i S:t Michel blir klart 2018.  

Digitaliseringen förutsätter ny expertis inom informationshantering. Arkivverket förberedde sig på att svara på de framtida utmaningarna genom att förnya sin organisation till en riksomfattande serviceorganisation inom informationshantering.

CENTRAL FORSKNINGSINFRASTRUKTUR

Som en central forskningsinfrastruktur strävar arkivverket efter att identifiera förändringar i forskningsprocessen och beakta vilka krav de ställer på verkets tjänster och verksamhet. Samarbetet med aktörer inom universitetssektorn fördjupades.

Professor i religionsvetenskaper Juha Pentikäinens arkiv, som ägs av Lapplands universitet, deponerades varaktigt i Samearkivet. Arkivet innehåller fotografier, dokument, inspelningar och litteratur och består av en samling av etnografiskt och religionsvetenskapligt forskningsmaterial från 1960-talet fram till 2000-talet samt ännu äldre material. Utöver Pentikäinens omfattande forskningsmaterial visade många forskare intresse för även till exempel Max Jakobsons och president Mauno Koivistos privatarkiv.

PROFILHÖJNING GENOM SAMARBETE

Arkivverkets utställningsverksamhet var mångsidig precis som tidigare år. Posterutställningarna ”Curt von Stedingk – Salongernas favorit under kriget i Savolax” och ”Pro Finlandia. Finlands väg till självständighet. Perspektiv: Frankrike och Italien” turnerade på landsarkiven.

Under slutet av året öppnades på Riksarkivet ytterligare en utställning i Pro Finlandia-serien, där perspektivet denna gång var vårt lands strävan efter självständighet som den tedde sig för Tyskland, Storbritannien, Österrike och Ungern. Samtidigt utgavs ett verk med samma namn.

Samarbetet med Helsingfors-Samfundet fortsatte under hösten 2015 då de sedvanliga föreläsningarna på onsdagskvällar lockade intresserade till den gamla forskarsalen på Fredsgatan. Under föreläsningsserien Nouse Helsinki - Pääkaupungin rakennushistoriaa arkistoista granskades hur Helsingfors har vuxit genom byggnation.

Jussi Nuorteva
Generaldirektör, Riksarkivet

Aktuellt >>

Framsida >>