Hoppa till huvudinnehållet

Nyheter

07.10.2014

Arja Rantanen belyser i sin doktorsavhandling Österbottniska sockenskrivarna som yrkeskår, dess verksamhet och betydelse från stora nordiska kriget till införandet av kommunalförvaltningen

Vasa landsarkivets direktör, FL Arja Rantanen belyser i sin doktorsavhandling Pennförare i periferin. Österbottniska sockenskrivare 1721–1868 sockenskrivarna som yrkeskår, dess verksamhet och betydelse från stora nordiska kriget till införandet av kommunalförvaltningen. Sockenskrivarnas uppgift på 1600-talet var att bevaka den lokala skatteuppbörden. Undersökningen beskriver hur sockenskrivarnas verksamhetsfält utvidgades under de följande seklerna på grund av att den skriftliga kulturen blev allt starkare. Avhandlingen knyter an till forskningen om förvaltningskultur och politisk kultur.

I undersökningen studeras hur sockenbornas rätt att välja sin sockenskrivare förverkligades. Valresultatet kunde påverkas av församlingens kyrkoherde och landshövdingen, som fastställde valresultatet efter att valet förrättats på tinget eller sockenstämman.  Sockenbornas meningsskiljaktigheter och den avgående sockenskrivarens ståndpunkt hade också betydelse för utgången av valet. Den kompetens och de personliga egenskaper som förutsattes av sockenskrivarna samt anställningsvillkoren och intresset för de vakanta tjänsterna har även analyserats.

Bilden av sockenskrivarna som yrkesgrupp har skissats upp med hjälp av uppgifter om utbildning, arbetserfarenhet, ålder, social och geografisk bakgrund. Uppgifter om sockenskrivarnas ekonomiska ställning, äktenskapsmönster och barnens karriär har sammanställts för att beskriva sockenskrivarnas sociala ställning. Avhandlingen är därmed en kollektivbiografi av sockenskrivarna som yrkes- och socialgrupp och bygger på den matrikel över sockenskrivarna som sammanställts och i vilken 142 sockenskrivare ingår.

Undersökningen omfattar även en analys av sockenskrivarnas arbetsuppgifter inom sockenförvaltningen och hur de kunde tillfredsställa de vardagliga skrivbehoven. Arbetsfältet har kunnat djuplodas med hjälp av enskilda sockenskrivares efterlämnade arkiv. Studiet av boupptecknarna under 1700- och 1800-talen förstärker bilden av sockenskrivarna som professionella skrivare, men belyser också hur skrivkunnigheten vann terräng bland vanligt folk. Fem fallstudier, som fokuserar på den skriftliga kommunikationen mellan styrande och styrda, klarlägger vilken roll och betydelse sockenskrivarna hade för allmogens politiska inflytande.

 

Mer information: Arja Rantanen, arja.rantanen(a)narc.fi, tel. 029 533 7301

Aktuellt >>

Framsida >>