Riksarkivets historia

Riksarkivet har utvecklats ur Senatens arkiv som grundades 1816. De första landsarkiven grundades under 1900-talets första årtionden.

Under den svenska tiden styrdes Finland från Stockholm. När Finland anslöts till Ryssland som ett autonomt storfurstendöme år 1809 fick landet en egen centralförvaltning. Till Senastens arkiv överfördes handlingar rörande Finland från Sverige och så småningom även material från andra ämbetsverk. År 1869 ändrades namnet till Statsarkivet och 1939 till Riksarkivet.

Inrättande av landsarkiv föreslogs redan vid lantdagen 1888. Det första landsarkivet grundades emellertid först 1927 i Tavastehus. Härefter följde landsarkiven i Uleåborg och Åbo 1932, S:t Michel (Viborg) 1934 och Vasa 1936. Jyväskylä landsarkiv grundades 1967 och Joensuu landsarkiv 1974.

Riksarkivets historia
Tavastehus landsarkiv – historia
Joensuu landsarkiv – historia
Jyväskylä landsarkiv – historia
S:t Michels landsarkiv – historia
Uleåborgs landsarkiv – historia
Vasa landsarkiv – historia

 


 

 

Riksarkivets historia

Riksarkivet har utvecklats ur Senatens arkiv som grundades 1816.

När Finland anslöts till Ryssland som ett autonomt storfurstendöme 1809 fick landet en egen centralförvaltning. Senatens arkiv mottog till att börja med från Sverige handlingar rörande Finland i enlighet med fredsfördraget i Fredrikshamn och småningom också andra myndigheters arkiv. Sålunda utvecklades det till ett centralarkiv som öppnades för allmänheten 1859.

År 1869 fick centralarkivet namnet Statsarkivet och 1939 ändrades namnet till Riksarkivet. Riksarkivets finskspråkiga namn Valtionarkisto ändrades år 1994 till Kansallisarkisto (Nationalarkivet) för att bättre avspegla arkivets samhälleliga uppgifter.

Statsarkivet flyttade 1890 från senatsborgen till hörnet av Fredsgatan och Snellmansgatan, till en byggnad som professor C.G. Nyström hade ritat för arkivet. Flygelbyggnaden som sträcker sig längs Snellmansgatan är från 1928, och tillbyggnaden som uppfördes 1972 har ritats av professor Olof Hansson. Riksarkivet fick tilläggsutrymme vid Brobergskajen år 2000.

Skulpturgruppen med tre kvinnofigurer (av bildhuggaren C.E. Sjöstrand) på huvudbyggnadens takås har använts som symbol i Riksarkivets sigill och emblem. Takmålningarna i gamla forskarsalen och väggmålningarna i gamla trapphallen har målats av dekorationsmålaren Salomo Wuorio (1890) och den stora väggmålningen i förteckningsrummet av konstnären Tor Arne (1974).

Krigsarkivet och Statsrådets arkiv anslöts till Riksarkivet år 2008.

Riksarkivet har fyra verksamhetsställen och sysselsätter sammanlagt omkring 160 personer. Riksarkivets byggnader rymmer cirka 128 hyllkilometer handlingar. I forskarsalarna finns sammanlagt över 200 platser. I Riksarkivet finns också två 60 personers föreläsningssalar och Café Hausen som har uppkallats efter statsarkivarien, professor Reinhold Hausen.

Beteckningen riksarkivarie ändrades år 1992 till generaldirektör för arkivverket med titeln riksarkivarie. Tidigare hade riksarkivarien titeln professor.

Generaldirektörerna och riksarkivarierna

  • Jussi Nuorteva 2003 -
  • Kari Tarkiainen 1996 - 2003
  • Veikko Litzen 1987 - 1996
  • Toivo J. Paloposki 1974 - 1987
  • Tuomo Polvinen 1970 - 1974
  • Martti Kerkkonen 1967 - 1970
  • Yrjö Nurmio 1949 - 1967
  • Kaarlo Blomstedt 1927-1949
  • J.W. Ruuth 1917 - 1926
  • Leo Harmaja 1917
  • Reinhold Hausen 1883 - 1916
  • K.A. Bomansson 1880 - 1883

Tavastehus landsarkiv – historia

Tanken på att inrätta landsarkiv i olika regioner väcktes första gången på lantdagen 1888. Frågan övervägdes i flera tiotals år innan man beslutade att grunda det första landsarkivet i Tavastehus där det inledde sin verksamhet den 1 juli 1927.

Arkivdistriktet omfattade i första hand Tavastehus län, men landsarkivet mottog också arkiv från Nyland och temporärt även från andra delar av landet. Det allra första arkiv som levererades till Tavastehus landsarkiv var Janakkala domsagas gamla arkiv.

Arkivet inhystes på stadsbibliotekets andra våning i utrymmen som hyrdes ut av Tavastehus stad. De förmånliga lokalerna och det gynnsamma läget var bidragande orsaker till att arkivet grundades just i Tavastehus.

Landsarkivets första direktör (landsarkivarie) var Yrjö Nurmio. Till personalen hörde dessutom ett arkivbiträde och en vaktmästare.

Landsarkivet verkade i bibliotekshuset till slutet av 1977. År 2009 kunde arkivet flytta in i nya lokaler som rymmer över 25 hyllkilometer handlingar. Arkivet sysselsätter 13 personer.

Direktörerna

  • Juhani Tikkanen tf. 2010 -
  • Markku Nenonen tf. 2010 - 2010
  • Jaana Kilkki tf. 2009 - 2010
  • Jari Lybeck 2001 - 2009
  • Seppo Myllyniemi 1974 - 2000
  • Yrjö S. Koskimies 1952 - 1973
  • Toivo T. Rinne 1946 - 1951
  • Reino Kuusi 1937 - 1946
  • Herman A. Turja 1934 - 1937
  • Martti Kerkkonen tf. 1929 - 1934
  • Yrjö Nurmio tf. 1927 - 1929

Joensuu landsarkiv – historia

Det första officiella initiativet till grundandet av Joensuu landsarkiv togs i mars 1936. Norra Karelens landskapsförbund höll då sitt första möte, där det bland annat satte som mål att få ett eget landsarkiv. Det tog dock mer än 38 år innan målet nåddes: Joensuu landsarkiv inledde sin verksamhet den 1 september 1974. Man fastställde att landsarkivets arkivdistrikt är Norra Karelen.

Landsarkivet verkade ända sedan det grundades vid länsförvaltningen på Torikatu. De nuvarande lokalerna på universitetets campusområde färdigställdes våren 1991. Byggnaden planerades av arkitektbyrå Jan Söderlund. Dess nyttoyta är drygt 2 500 kvadratmeter.

År 1997 utvidgades Joensuu landsarkivs arkivdistrikt så att det nya distriktet är Norra Karelen och Norra Savolax.

Den stadigvarande personalen uppgår till 14 personer.

Direktörerna

  • Jarno Linnolahti 1985-
  • Raimo Pohjola 1974 - 1984

Jyväskylä landsarkiv – historia

De första initiativen till ett landsarkiv i Jyväskylä framfördes i början av 1900-talet. Både riksdagsledamöter och Jyväskylä universitetsförening drev arkivprojektet ända in på 1960-talet. Efter att lärostolen i historia inrättades 1958 förstärktes förhoppningarna om att arkivet skulle grundas.

År 1965 godkände riksdagen slutligen en motion av ledamöterna från Jyväskylä om grundandet av ett landsarkiv.

En förordning om grundandet av landsarkivet gavs 1967. Samarbetet med historiska institutionen vid universitetet intar fortfarande en viktig plats i landsarkivets verksamhet.

Landsarkivet inledde sin verksamhet i vad som var avsett att bli tillfälliga lokaler i busstationens nedre våning. Arkivet kunde dock först år 2000 flytta in i ändamålsenliga lokaler i ett nybygge i närheten av universitetets campus.

Byggnaden har ritats av professor Arto Sipinen för landsarkivets behov och har plats för cirka 10 hyllkilometer arkivmaterial.

Direktörerna

  • Päivi Hirvonen 2004-
  • Annikki Laukkala 1985 (tf. 1984) - 2004
  • Jaakko Sarkamo 1983 - 1984 (tf.)
  • Vesa Salminen 1972 - 1983
  • Raimo Viikki 1967 - 1972

 


S:t Michels landsarkiv – historia

Det fjärde landsarkivet i vårt land grundades i Viborg 1934 för att betjäna de östra delarna av Finland. S:t Michels landsarkiv är en efterföljare till arkivet i Viborg, som hann verka endast fem år innan vinterkriget bröt ut. Under denna tid mottog arkivet cirka 4 000 hyllmeter arkivmaterial, av vilket omkring hälften kunde räddas under vinterkriget och fortsättningskriget. Största delen av de handlingar som blev på den ryska sidan finns fortfarande kvar i antingen Leningrad oblasts arkiv, tidigare Viborgs landsarkiv eller Karelska republikens nationalarkiv i Petrozavodsk (Petroskoj).

Efter kriget flyttade landsarkivet till Kuopio år 1946 efter att därförinnan ha verkat ett par år i Äänekoski. Den ambulerande tillvaron var över år 1953 då arkivet kunde flytta till S:t Michel som blev dess slutliga hemvist.

I samma byggnad förlades också centralarkivet för de indragna församlingarna som förvaltade arkiven efter de evangelisk-lutherska och de ortodoxa församlingarna i det avträdda området. Centralarkivet slogs ihop med landsarkivet år 1990.

Redan år 1945 ändrades arkivets namn till landsarkivet för Savolax-Karelen, och dess distrikt omfattade dåvarande Kuopio, Kymmene och S:t Michels län. Då Joensuu landsarkiv grundades år 1974 ändrades namnet till S:t Michels landsarkiv.

Viborgs landsarkiv byggdes enligt ritningar av Viborgs stadsarkitekt Uno Ullberg på granitsockeln till en ortodox kyrka vars byggarbeten hade avbrutits under första världskriget. Arkivbyggnaden blev klar år 1934 och används fortfarande som arkiv.

Arkivbyggnaden i S:t Michel, som stod klar år 1953, ritades av byggnadsstyrelsens arkitekt Olavi Sortta. I anslutning till arkivet byggdes år 1989 ett säkerhetsarkiv för mikrofilmer som är avsett att betjäna hela landet.

År 1997 fick den gamla arkivbyggnaden en tillbyggnad som ritats av arkitektbyrå Erkki Valovirta. Den nya och renoverade arkivbyggnaden rymmer sammanlagt 18 hyllkilometer arkivmaterial.

Direktörerna

  • Tytti Voutilainen 2005 -
  • Anja Jääskeläinen 2001 - 2005
  • Raimo Viikki 1972 - 2001
  • Keijo Astala 1945 - 1972
  • Berndt Federley tf. 1940 - 1945
  • Ragnar Rosén 1937 - 1940
  • Martti Kerkkonen 1937 (tf. 1934 - )
  • Yrjö Nurmio tf. 1934

Uleåborgs landsarkiv – historia

Finlands näst äldsta landsarkiv grundades i Uleåborg år 1932. En bred lokal front ställde sig i slutet av 1920-talet bakom kravet på ett landsarkiv i Uleåborgs län, och även arkivdelegationen konstaterade att norra Finland var i behov av ett eget arkiv.

Musei- och bibliotekshuset i Ainolaparken förstördes i en brand sommaren 1929, vilket satte fart på planerna. En ny biblioteks-, arkiv- och museibyggnad, ritad av arkitekt Oiva Kallio, stod klar 1931.

Landsarkivet öppnades officiellt för forskare den 1 februari 1933. Vid det laget hade lokala myndigheter hunnit överlåta en stor del av sina handlingar från tiden före 1882 till arkivet.

Verksamheten avbröts och materialet evakuerades vid vinterkrigets utbrott 1939. Byggnaden träffades av flera brandbomber den 21 januari 1940, och i ett halvår måste arkivet verka i andra lokaler.

Under 1960-talet blev utrymmesbristen allt mer påtaglig. Utrymmesfrågan löstes 1979, då man i tidigare lager- och kontorslokaler i en affärsfastighet i centrum av Uleåborg började bygga om lokaler för landsarkivet. Arkivet flyttade in i de nya lokalerna i april 1983.

Magasinen rymmer 21 hyllkilometer på fem plan, vilket enligt beräkningarna ska räcka till 2020-talet. Fastigheten lämpar sig väl för landsarkivets behov och dessutom finns det ytterligare byggrätt på tomten.

Direktörerna

  • Vuokko Joki 2002 -
  • Juhani Tikkanen 2002
  • Samuli Onnela 1987 - 2002
  • Aino Paasovaara 1972 - 1987
  • Aslak Outakoski 1936 - 1972
  • Lauri Kujala 1936

Åbo landsarkiv – historia

Åbo landsarkiv grundades 1932. Arkivbyggnaden är ritad av arkitekt Yrjö A. Waskinen i en klassiskt inspirerad monumentalstil. Landsarkivet har genom hela sin historia verkat på samma plats och i samma fastighet. Verksamheten avbröts inte ens under krigen, trots att de viktigaste handlingarna flyttades i säkerhet till platser utanför Åbo.

Landsarkivets besökartal vände uppåt i mitten av 1970-talet genom det växande intresset för släktforskning. Antalet besökare har fortsatt att öka ända in på detta årtusende.

Arkivmaterialet i landsarkivet har nästan tredubblats under de senaste 50 åren. Vid sidan av myndighetsarkiven har också de privata arkivsamlingarna ökat i omfång.

Landsarkivets lokaler blev för små redan på 1970-talet. Efter långa förberedelser kunde arbetena på en tillbyggnad inledas 1985. Tillbyggnaden mot busstationen stod klar 1985 och renoveringen av den gamla arkivbyggnaden slutfördes året därpå. För projekteringen av både tillbyggnaden och renoveringen stod arkitektbyrå Lukander & Vahtera. Tack vare kapacitetsökningen kan landsarkivet numera rymma nästa 20 hyllkilometer arkivmaterial. Landsarkivet sysselsätter 23 personer.

Direktörerna

  • Veli-Matti Pussinen tf. 2010-
  • Riitta Sihvonen 2001-2010
  • Taina Vartiainen 1974 - 2001
  • Veikko Litzen 1973
  • Toivo T. Rinne 1951 - 1972
  • Pentti Renvall 1945 - 1950
  • Kaarlo Österbladh 1932 - 1943

Vasa landsarkiv – historia

Vasa landsarkiv grundades 1936. Dess verksamhetsområde har omfattat Vasa län, och numera utgörs arkivdistriktet av Södra Österbottens förbund, Mellersta Österbottens förbund och Österbottens förbund.

Vasa landsarkiv verkade inledningsvis i samma byggnad som Vasa stadsbibliotek. Då lokalerna blev för små renoverades 3 200 kvadratmeter av SOK:s gamla lagerfastighet vid Smedsbyvägen för arkivets behov  De nya lokalerna togs i bruk 1987 men börjar nu bli för trånga: landsarkivet har över sju hyllkilometer handlingar och varje år utökas materialet med flera hundra hyllmeter.

Direktörerna

  • Arja Rantanen 2000-
  • Eljas Orrman 1995 - 2000
  • Jaakko Sarkamo 1984 - 1995
  • Rauno Turunen 1977 - 1983 (tf. 1976-)
  • Martti Favorin 1971 - 1975
  • Aimo Wuorinen 1946 - 1970
  • Toivo T. Rinne 1936 - 1946

Till början av sidan