Material i Riksarkivet

Riksarkivet tar emot handlingar som myndigheterna överlåter samt skaffar och förvarar annat arkivmaterial som är av betydelse för samhället och forskningen. Dessutom har Riksarkivet skaffat många mikrofilmskopior av handlingar som finns i andra arkiv.

En stor del av det mest utnyttjade arkivmaterialet samt mikrofilmerna har digitaliserats. De kan utforskas i Riksarkivet Digitalarkiv.

Merparten är myndighetsmaterial

Statliga myndigheter överlåter sina handlingar som ska förvaras varaktigt och som är äldre än 40 år till Riksarkivet. Handlingar från nedlagda myndigheter kan överföras till Riksarkivet tidigare än så.

Handlingar från statens centralförvaltning, ministerier, centrala ämbetsverk och högre domstolar överförs till Riksarkivet medan statliga distrikts- och regionmyndigheter överlåter sina handlingar till landsarkiven enligt den regionala indelningen.

Kommunerna, städerna och samkommunerna förvarar i regel sina handlingar i sina egna centralarkiv.De kommunarkiv som finns i Riksarkivet härstammar oftast från kommuner som blev kvar på andra sidan gränsen till följd av krigen.

Lutherska församlingar deponerar sina arkiv vid Riksarkivet. Kyrkoböcker hör till de mest utnyttjade bland församlingarnas material. De tillhandahålls på mikrofilm, men har även digitaliserats. Kyrkoböcker som är äldre än 125 år kan användas via Digitalarkivets självbetjäning. Arkiv från ortodoxa församlingar finns främst vid Riksarkivet i S:t Michel.

Riksarkivet förvarar även många personarkiv, släktarkiv, organisationers och föreningars arkiv och företagsarkiv. Arkivet placeras på den ort som överlåtaren bestämmer, men normalt överlåts materialet till den enhet inom vars arkivdistrikt föreningen eller företaget har bedrivit sin verksamhet eller personen eller släkten har levt. Arkiven från centralorganisationerna för olika riksförbund förvaras i Riksarkivet.

Enhetliga dokumentserier från 1500-talet

Dokumenten från medeltiden har samlats i Riksarkivet där antalet originaldokument är 66 och antalet kopior av dokumenten som har tagits senare är 223. Det äldsta dokument som har bevarats i original är kung Birgers skyddsbrev för kvinnorna i Karelen från 1316.

Bland det äldsta enhetliga materialet finns räkenskapsböcker eller fogderäkenskaper för den lokala förvaltningen, som överfördes till Finland i enlighet med fredsfördraget i Fredrikshamn. Fogderäkenskaperna började föras på 1530-talet. De äldsta dokumentserier som har förblivit i de finska myndigheternas ägo härstammar från 1600-talet, men hos de flesta myndigheter har dokumenten i regel förintats under tiden före krigen i början av 1700 talet (stora ofreden och lilla ofreden).

Landsarkivens dokumentmaterial är i allmänhet något yngre än Riksarkivets. Detta beror på det outvecklade förvaltningssystemet på landsbygden och den länge rådande likgiltigheten till distrikts- och lokalförvaltningens arkiv. När man i slutet av 1800-talet insåg deras betydelse för forskningen hade krig, eldsvådor och dålig förvaring hunnit göra obotlig skada.