Några tusen finländska kvinnor hade ett förhållande med en utländsk soldat under fortsättningskriget och Lapplandskriget. Som en följd av dessa förhållanden föddes ca 700 barn till tyska soldater och ca 200 barn till sovjetiska krigsfångar. Uppgifterna har erhållits genom Riksarkivets projekt Barn till utländska soldater i Finland 1940–1948.

Forskningsprojektet undersökte barnens ställning och samlade uppgifter om barn till tyska soldater, sovjetiska krigsfångar, utländska frivilliga och medlemmar i den allierade kontrollkommissionen. Dessutom bedrevs forskning kring barn till finländska soldater i östra Karelen.

Ett förhållande med en tysk soldat gav möjlighet till ökad social status

Totalt hade 3 000–3 500 finländska kvinnor förhållanden med tyska soldater. Merparten av barnen föddes i norra Finland. De första barnen föddes 1941 och de sista 1946. Mödrarna var till största delen 20–25 år gamla kvinnor med folkskolebakgrund. Fäderna var främst 25–30 år gamla underofficerare med en etablerad ställning i både arbetslivet och den militära enheten.

Ett förhållande med en soldat i chefsställning var en väg till högre social status för de finländska kvinnorna. En betydande andel av fäderna var dock involverade i ett parallellt förhållande, och en del hade redan egna barn i Tyskland. När de tyska trupperna lämnade Finland försvårades mödrarnas ställning, och många gav tillfälligt bort sina barn som hade fötts utanför äktenskapet. Vissa av barnen placerades permanent i adoptivfamiljer.

Bland barnen till tyska soldater gick det bäst för dem som placerades i goda adoptivfamiljer. En mycket stor del av de andra barnen led av sin ojämlika ställning.

Ett förhållande med en sovjetisk krigsfånge förtegs

Totalt hade ca 600 finländska kvinnor förhållanden med lantbruksarbetande sovjetiska krigsfångar. Förhållandet hölls oftast hemligt eftersom det stred mot jordbrukssamhällets normer. Kvinnornas och barnens ställning var mycket svår efter kriget, och i allmänhet teg mödrarna om barnets fader.

Utöver tyska soldater och sovjetiska krigsfångar fick finländska kvinnor cirka 100 barn med utländska frivilliga. Finländska soldater fick å sin sida drygt 800 barn med lokala kvinnor i ockuperade östra Karelen under fortsättningskriget.

Vid sidan av arkiv och litterära källor grundar sig forskningsresultaten på uppgifter från barn till utländska soldater. Riksarkivet skickade ut ett frågeformulär, som besvarades av totalt 73 barn till tyska soldater och 20 barn till sovjetiska krigsfångar.

Projektet har dokumenterats i det tvådelade bokverket ”Ulkomaalaisten sotilaiden lapset Suomessa 1940–1948” (Barn till utländska soldater i Finland 1940–1948). Publikationen är tillgänglig på arkivverkets webbplats.

Mer information:
Projektledare Lars Westerlund, Riksarkivet, tfn 050 362 5241
E-postadress i formatet fornamn.efternamn@narc.fi