Informationskällor för släktforskning
Kyrkoarkiv, fogderäkenskaper, jordeböcker, mantalslängder, domböcker och bouppteckningar
samt många andra slags dokument vilka tillkommit inom ramen för offentlig verksamhet står till forskarnas förfogande. Dessutom har flera privatpersoner deponerat sin skriftliga kvarlåtenskap i arkivet.
Kyrkoarkiv
I Riksarkivet står så gott som alla befolkningsregisterhandlingar vilka tillkommit före år 1904 till forskarnas förfogande i form av mikrofilmer. Originaldokumenten finns antingen i landsarkiven eller hos församlingarna.
Kommunionböcker
För släktforskaren är kommunionböckerna och historieböckerna de allra viktigaste kyrkliga handlingsserierna. Kommunionböckerna motsvarar de befolkningsregister som församlingarna senare börjat föra. I dessa böcker antecknades by- och hemmansvis alla som deltagit i nattvarden. Anteckningar gjordes även om vederbörande personers födelse- och dödsdatum, flyttningar, läskunnighet m.m. Kommunionböckerna togs i bruk i slutet av 1600-talet – tidpunkten varierar något i de olika församlingarna. I egenskap av enhetliga befolkningsregister som sträcker sig fram till nutiden är de unika i världen.
Historieböcker
Historieböckerna består av längderna över födda, vigda och döda. Föreskrifter om förandet av dessa längder gavs likaså i slutet av 1600-talet. Vid mitten av 1700-talet hade historieböckerna, liksom kommunionböckerna, utvecklats till befolkningsregister. Genealogiska Samfundet i Finland har låtit renskriva församlingarnas historieböcker från tiden fram till år 1850. Avskrifterna står nu till forskarnas förfogande på mikrofilm.
Projektet Hiski
Datatekniken har visat sig användbar inom släktforskningen. Överföringen av uppgifterna i historieböcker och flyttningslängder till webbregister inom ramen för Genealogiska Samfundets projekt Hiski pågår som bäst. De överförda uppgifterna finns tillgängliga på samfundets webbplats (www.genealogia.fi).
Ortodoxa
Också den som forskar i ortodoxa släkter kan reda ut sina släktled i Riksarkivet. De finska ortodoxa församlingarnas kyrkoböcker börjar 100–150 år senare än de lutherska. Fram till 1920-talet är de skrivna på ryska.
Räkenskapshandlingar
Världsliga myndigheters handlingar gör det möjligt att komplettera uppgifterna i kyrkliga arkiv. I Riksarkivet förvaras den äldsta i beskattningssyfte uppgjorda räkenskapsserien, fogderäkenskaperna. De börjar ca år 1540 och fortsätter fram till år 1634, då länsräkenskaperna tar vid. Länsräkenskapernas främsta informationsinnehåll finner man i mantalslängderna och jordeböckerna. Länsräkenskaperna fortgår fram till 1809. Därefter kan man leta efter uppgifter om sina förfäder i mantalslängderna, som förvaras i Riksarkivet fram till längderna för 1975. Jordeböckerna har mikrofilmats fram till år 1905. De äldsta räkenskapshandlingarna är tillgängliga endast som mikrofilm. För en del av landet finns ett Generalregister över bosättningen i Finland, som uppgjorts på basen av skattelängderna från svenska tiden.
Rättsliga källor
Även domböckerna och bouppteckningarna är givande serier av handlingar för släktforskaren. I Riksarkivet förvaras de s.k. renoverade, med andra ord till hovrätterna för granskning insända, renskrivna domböckerna. Konceptdomböckerna förvaras i landsarkiven. Bouppteckningarna är förteckningar över de avlidnas egendom, skulder, fordringar och personliga föremål. I Riksarkivet är de äldsta bouppteckningar främst tillgängliga som mikrofilmer; originalen finns i underrätternas och församlingarnas arkiv, vilka förvaras i landsarkiven.
Militaria
De militära dokumenten, eller Militaria-samlingen, innehåller uppgifter om militärpersoner närmast från 1700-talet till autonoma tidens början. De mest centrala dokumenten är tillgängliga som mikrofilm. Till Riksarkivet har skaffats mikrofilmer av handlingar som gäller Finland från Krigsarkivet i Sverige. De militära dokumenten från autonomins tid och självständighetstiden förvaras på Riksarkivets verksamhetsställe i Sörnäs.
Privatarkiv och -samlingar
Under tidernas lopp har också privata släktforskare överlåtit sina arkiv och samlingar till Riksarkivet. De finns uppräknade i Riksarkivets översiktskatalog IV (1984). Ytterligare information om detta material finner man i arkivförteckningarna och i arkivdatabasen VAKKA.
Litteratur
I forskarsalarna och biblioteksmagasinet finns tryckta släktutredningar, matriklar, lokalhistoriker m.m.